Det råder en entreprenörs-
boom. Det startas före-
tag i Sverige som aldrig
förr. Enligt Svenskt Näringsliv
har hela 5 000 nya företag startats
det senaste halvåret. Trots detta
ligger Sverige långt efter övriga
eu-länder i företagande.
I Sverige är knappt 10 procent
av den arbetsföra delen av befolk-
ningen egna företagare, i övriga
eu 14 procent. Svenska kvinnor
tar jumboplatsen bland kvinnliga
företagare i Europa. Bara drygt 5
procent mot snittet på nästan 10
procent inom eu. Svenska män
ligger trea från slutet i antalet fö-
retag. Inom eu har Grekland flest
företagare eller ”self-employed”,
både bland kvinnor och bland
män, enligt eu:s statistik.
att Sverige är Så företagsfattigt
som det är har flera förklaringar.
Vi har en stor offentlig sektor där
cirka hälften av svenska kvinnor är
anställda. Där har under flera årti-
onden den offentliga sektorns mo-
nopol hindrat privata alternativ –
därmed också hindrat kvinnor att
starta företag inom de kvinnodo-
minerade branscherna utbildning,
sjukvård och äldrevård. Enligt
den nyutkomna boken Svenskornas
företagsamma historia skriven av
Anita Lignell Du Rietz, är andelen
Sverige
har lika
stor
andel kvinnliga
företagare idag
som 1870.
ANITA L IGNELL DU RIETz,
NATIONALEKONOM
”
EntrEprEnörEn
– En svEnsk raritEt
temA | eNtRepReNöRSkAp
26 Chefstidningen
kvinnliga företagare idag lika stor
som den var 1870. Då var fem
procent av de arbetande kvinnorna
företagare, lantbruk undantagna,
idag är siffran densamma. Kvinnor
drev handel och företag i anslut-
ning till sina bostäder, de sydde
kläder och tillverkade hattar,
medan de hade barn och gamla i
närheten. De drev skolor, pen-
sionat och matserveringar. Men
under 1940-och 50-talen började
en era med att kvinnor skulle vara
hemmafruar. Efter andra världs-
kriget har företagspolitiken gyn-
nat storföretagen och offentligt
driven verksamhet, som är och har
varit våra stora viktiga arbetsgi-
vare. Att Sverige ligger så långt
efter övriga Europa beror enligt
Anita Lignell Du