EU VERSUS USA
Fredrik Bergström & Robert Gidehag
ISBN 91-7566-572-7
Juni 2004
TIMBRO BOX 5234 102 45 Stockholm
TEL 08-587 898 00
FAX 08-587 898 55
info@timbro.se
www.timbro.se
FÖRORD
OM EU VAR EN DEL AV USA – skulle det tillhöra den rikaste eller fattigaste gruppen
av stater?
I början av 1990-talet hade den frågan inte behövt ställas. Då fanns en växande optimism
kring Europas ekonomiska framtid. Produktivitetstillväxten hade under några decennier
varit högre än i andra jämförbara länder. Den inre marknaden skulle riva ner handels-
hinder och öka den ekonomiska integrationen – med påtaglig effekt för tillväxt och
ekonomisk frigörelse. EU som institution var – och betraktades utan tvekan som – ett
redskap för tillväxt och ekonomisk frigörelse. Med andra ord kunde EU tillhandahålla
det politiker i flera av medlemsländerna hade önskat men inte uppnått: ökad ekonomisk
öppenhet, stärkande av konkurrens och byta ut den politiska processen bakom ett liberalt
reformprogram.
I dag är synen på EU och dess framtidsutsikter radikalt annorlunda. Den ekonomiska
tillväxten blev på 1990-talet inte vad många hoppades. En del länder klarade sig hygg-
ligt, främst Irland, men på det hela taget sackade EU långt efter andra länder under hela
decenniet. Produktivitetstillväxten avtog och i mitten av decenniet låg EU bakom USA i
det avseendet. Den konvergensprocess i produktiviteten, som det talats mycket om sedan
1970-talet, blev återigen en process av divergens.
Den roll och status som EU:s ekonomiska reformprocess har är också radikalt annorlunda
i dag. I stället för att ha ett tydligt fokus på ekonomiska reformer och på tillväxt, har EU
(kommissionen såväl som Europarådet) koncentrerat sina ambitioner på att uppnå andra
politiska mål. Som en följd av detta är inte EU längre – och betraktas inte heller som
– den stora befriaren av Europas ekonomi. EU använder inte sin makt för att driva på
reformer, EU fungerar inte i dag som en hävstång till liberala reformer för medlems-
länderna.
Är det möjligt att bry